Jag gillar ju det här med att visualisera data, att förklara konstiga experiment och entusiasmera lyssnaren (som länge varit min exjobbar-kompis Thomas som sitter vid skrivbordet bredvid).
Nu ska jag försöka illustrera hur de metoder som jag analyserat i ex-jobbet ser ut i stora drag. Lätt kan man tänka i det initiala skedet. Men då glömmer man bort den försvårande faktorn; Paint.
De färgglada maskarna ska alltså illustrera en filmad sträcka av ROV:n som hovrar där uppe i hörnet. Färgen ska representera olika typer av alger. Den övre och nedre masken representerar varsin metod. Den mittersta förklarar två olika metoder.
Ibland blir det system overload i hjärnan när en sitter och tolkar data på exjobbskontoret. Då händer det att jag surfar in på diverse bloggar för att se vad som händer i andras låtsasliv. Detta står att läsa som en check uppmaning i Emmas blogg på ELLE.se;
"Ett tips för er som har svårt att bestämma kläder på morgonen. Har en lite klädhäst frame med dina favoriter som du alltid känner dig snygg i. Häng de gärna i färgskala så blir de en snygg inredningsdetalj också!"
Sjukt bra idé! Då undrar jag bara en liten sak som gäller de flesta unga i Göteborg; Var ska den få plats? Bild nedan från ettan jag delar med sambo.
Hej hej, tisdag förmiddag, en hel vecka av nya möjligheter breder ut sig framför mig!
Det snöar utanför fönstret, snart har vi när 1 dm snö i Götet.
Och det är inte det enda stället det snöar på! För det snöar i havet också. Marin snö. Och det behöver inte vara minusgrader för att det ska snöa där. Magiskt.
Först en film med kammaneter i ett stilla snöfall.
Jag och de i min omgivning har länge skämtat om hur olika djur låter. Man vet att katten säger "Mjau" och grisen "nöff" trots att deras läten inte liknar den freestylade fonetik som vi har tillskrivit djurljuden. Detta lämnar en hel massa dörrar öppna för att hitta på hur andra djur låter; Hajen? Brugden? Klumpfisken? Musslan?
Nu har forskare faktiskt hittat ett djurljud i havet och publicerat sina resultat i en rykande färsk artikel. Kammusslan, eller närmare bestämt pilgrimsmusslan [Pecten maximus], låter på ett speciellt sätt när den "hostar" i samband med att den "tömmer tarmen" på mat och vatten. Detta gör den oftare när den äter mycket, dvs. vid goda förhållanden i form av födoresurser och syrehalter. Den hostar allt mer sällan ju mindre syretillgången är och ju mer toxiska blomningar den utsätts för. Hostningen kan man med speciell teknik höra på upp till tio meters avstånd!
Detta betyder att man skulle kunna lyssna på pilgrimsmusslornas hostningar och på så sätt övervaka vattenkvalitén runt dem!
Läs mer i den populärvetenskapliga sammanfattningen av artikeln här, går också att LYSSNA på musslan!
Nu kom bandet, Strålfeniga fiskar, som jag beställt av Nationalnyckeln! Det här är dekadens på hög nivå i dessa dagar av begränsad budget och ex-jobbsskrivande.
Har bläddrat igenom den en gång innan och precis som då blir jag nu när jag håller mitt ex. i handen imponerad av omfattningen av detta projekt. Varje art som någonsin viftat sin fena i Svenskt vatten finns beskriven i denna bok. Dessutom finns fysiologi, etymologi och alla -i:er som berör Actinopterygii insprängt i boken!
Tyvärr är detta projekt hotat av neddragna anslag. Planen var från början att i 130 verk utgivna under en 20-årsperiod beskriva alla arter som finns i Sverige. Dock har en utredning slagit fast att det är 1)Dyrt, 2)tar för lång tid och 3) har för dålig spridning.
Tänk att ALLT måste handla om tid och pengar. Kan vi inte låta detta projekt bara handla om nyfikenhet, framtidstänk och nytta? Kosta vad det kosta vill, det är synd och skam att man inte tar tillfället i akt att förvalta Linnés arv och gå i bräschen för biologisk mångfald och värnande om naturen. Denna bokserie, om den färdigställs, kommer att finnas med i historien i en oändlig framtid, som en ögonblicksbild av Sveriges natur idag och en handledning för både amatörer och professionella verksamma inom fälten. Min personliga åsikt är att det är väldigt sorgligt när allt måste kopplas till kortsiktiga vinster idag. Tänk vilken långsiktig nytta detta projektet har potential att tillhandahålla.
Ja alltså, har man nämnt Jägerskiöld och Petersen, så bör varje bloggare med någon slags självbevarelsedrift också berätta om Mortensen. Om inte i samma andetag så åtminstone i efterföljande blogginlägg. Och eftersom jag inte tror att många andra skriver om det jag skriver om så ligger det på min lott att förmedla följande fakta;
Ole Theodor Jensen Mortensen (1868-1952) var dansk och verkade i Danmark men i sina ungdoms dagar (och senare än så) reste han i världen och samlade ett gediget material till Köpenhamns zoologiska museum. Hans favoritdjurgrupp var Echinodermata ("Tagghudingar", typ sjöstjärnor och sjöborrar).
"(He) was the great echinoderm guru of his time" -Hans G. Hansson
Han grundade också bokserien Danmarks fauna vilket vi tackar och bockar för idag när nya liknande verk (Läs Svenska artprojektet och Nationalnyckeln) kämpar i motvind av stormstyrka.
Läs mer på Hans G:s gamla hemsida om biografisk etymologi: http://www.tmbl.gu.se/libdb/taxon/personetymol/index.htm
Här finns Mortensens bok "Echinoderms of the British Isles": http://ia700407.us.archive.org/3/items/handbookofechino00mort/handbookofechino00mort.pdf
Svenska artprojektet: http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/svenska-artprojektet1/
En av E. Haeckels fantastiska illustrationer. Denna beskriver klassen Asteroidea inom fylat Echinodermata.
Lars-Ove Loo har hittat (Var när hur? Intressant! Detta förtäljer dock inte historien) gammal tidigare försvunnen (?) data om faunan i Kattegatt. Det var mellan åren 1883-1886 som Carl Georg Johannes Petersen, en känd Dansk biolog, gjorde sina fältstudier runtomkring Danmark. Det är också ett mycket gediget arbete med 525 provpunkter i hela Kattegatt. I dessa data kan man t.ex. se att ostronbankar och ålgräsängar då fanns på betydligt större djup än man hittar dem på idag. Klimatförändringar, hydrografiska förändringar, mänsklig påverkan i form av fiske och övergödning är faktorer som kan ha påverkat artutbredningen.
Egen bild från utsjöbanksinventeringarna, som delvis drog nytta av Jägerskiölds gamla undersökningar.
Detta är alltså unikt material, faktiskt de äldsta så pass omfattande inventeringsdata som finns för Kattegatt. Sådana här undersökningar tillhandahåller bra baseline-data. De återspeglar alltså det tillstånd som rådde i havet innan vissa delar av de faktorer som vi tror påverkar havet negativt idag fanns. En annan biolog som skrivit in sig i de marinbiologiska historieböckerna är Leonard Axel Jägerskiöld. Han var verksam under första hälften av 1900-talet och var också intendent på Naturhistoriska museet här i Götet. Hans inventeringar har också varit ett material man kunnat jämföra moderna inventeringsdata med. Camilla Vandin, som utbildat sig paralellt med mig, gör sin Masterexamen på Jägerskiöld gamla data.
Eget foto på den numera sällsynta ormstjärnan [Asteronyx loveni] som lever på större piprensare [Funiculina quadrangularis] på både djupa och grunda lerbottnar.
Se inlägget med L-O Loo här: http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vastnytt/gammalt-material-om-havet-ger-nya-kunskaper
Läs mer om Petersens data och hur man tar det hela vidare här: http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/nyheter/2012/Pages/2012-07-25.aspx
Läs mer om moderna inventeringar i Jägerskiölds spår:: http://www.gnm.se/upload/GNM/PDF/arstryck/2005marin.pdf
Läs mer om Jägerskiöld: http://www.gnm.se/upload/GNM/PDF/Jagerskiold2008.pdf
En delfin har hittats utanför fjällbacka! Surt för åskådarna att den var död bara. Det första jag tänkte när jag såg den sargade kroppen var att det var nog ändå var en tumlare, som är mycket vanligare (?) i våra vatten än delfiner. Men med tanke på den uppskattade storleken (2-2.5m) så är det kanske en delfin ändå. Den interjuvade biologen gissade på vitsidig delfin [Lagenorhynchus acutus]. Det är en art man rätt ofta ser ute på Nordsjön och i vattnet runt Storbrittanien så de är relativt vanliga runt våra vatten.
Här ska också tilläggas att alla valar som är mindre och försedda med nos inte automatiskt är en delfin. Jag har självklart outat detta på facebook i form av något slags argt debattinlägg (vid ett foto på de unika fynden av spadtandad näbbval [Mesoplodon traversii] (Spade-toothed beaked whale) som "I fucking love science lade upp) i hopp om att kunna upplysa den oupplysta majoriteten (faktiskt!) om hur saker och ting ter sig där ute i den magiska taxonomins fascinerande sanningsvärld! Det hätska inlägget kom sig av den förvirrade konversationen om huruvida djuret på fotot var en val eller en delfin. Oh my.
"Ps all you that says stuff like "it looks like a dolphin but the tail is whale like so this is in fact a whale"; Oh god... Dolphins are ALSO WHALES, as ALL SPECIES of this kind of mammals are included in the order Cetacea (Whales), and then this order is divided into Odontoceti - Toothed whales, and Mysticeti-Baleen whales. Dolphins (family delphinidae) belongs to Odontoceti - toothed WHALES. Thus even if the beaked whale belonged in the group delphinidae it could still be called whale as the name whale is a generic for all sorts of species belonging to the order Cetacea (whales). This is just like saying "Look, she has bigger hands than other humans so she must be a hominid".
Kollar en sen kväll på Kunskapkanalen om tångtaken som är unika för Läsö (Danmark). Där finns endast 19 hus med detta typ av tak var, varav mer än hälften är K-märkta. En gång fanns det hundratals hus med detta unika material på taket, som inte ruttnar, brinner, släpper in fukt men ändå låter huset andas. I rutan står en begistrad arkitekt som beskriver tången från taken som "ett modernt material", klimatneutralt, och som "ett material som vi bör ta med oss in i framtiden".
Javisst, jättekul och intressant. Här vill jag dock pängtera ett par saker: 1. "Tången" på taken är inte tång; Det är [Zostera marina] (Ålgräs). Och det är som ni säkert inte vet men vill veta en angiosperm, alltså en fröväxt, d.v.s. en grön växt som blommar och sprider frön precis som vilket gräs som helst som lever på land. Den enda (nåja) skillnaden mellan landväxter och Z. marina är att den senare hamnat under havsytan och trivs där så länge solen kan tränga ner på sandbottnarna där den kan växa. Det är alltså inte en alg som de kallar den för i inslaget. En alg är något helt annat. Föresten är benämningen "alg" väldigt tvetydig. Kolla på trädet nedan så fattar du.
2. Att använda Z. marina eller Ålgräs som det heter på svenska som takmaterial för ca 100-200 år sedan var nog inga problem, för dessa "ängar" av undervattengräs var vidsträckta runt Danmark som då ännu inte drabbats av övergödning, utfiske eller muddring. Då kunde zosteran växa ohämmat och skott spolas upp på land och därefter samlas in för att läggas på tak. Jag har sett stränder nere i Spanien idag utanför vilka en släkting till Zosteran växer. Dessa stränder byggs helt upp av gamla skott om antingen dött eller slitits upp av vatten och vind och hamnat på stranden. Fantastiskt. Idag är dock zosteran i Norden så pass påverkad av de ovannämnda faktorerna fiske, muddring och övergödning att det t.ex i Sverige inte går att hitta några stora reserver av överblivna rester uppspolade på land, helt enkellt därför att ängarna är så reducerade att de snarare bör kallas "gräsplättar". Om man då som den här visionären till arkitekt skulle ta med materialet in i framtiden och använda det på majoriteten av låt säga Danska hus, så skulle tillgången inte motsvara efterfrågan. Potentiellt skulle detta leda till att man skördade de plättar som lever under ytan på sandbottnar, vilket i sin tur skulle leda till ett totalt utplånande av inte bara Zosteran utan också av "barnkammaren" som Zosteran är till många av våra vanliga matfiskar.
Ja. Slutsatser osv. lämnar jag till dig.
Trevlig helg!
Bilden är tagen från naturhistoriskariksmuseet, nrm.se
Bild på hus på Läsö med "alg"-tak. Bild hämtad från wikipedia.
Micael Dahlén är professor i ekonomi vid handelshögskolan i Stockholm. Han blev professor redan när han var 34 år gammal, han har publicerat ett otal artiklar och sju stycken böcker.
Det här är hans kontor:
Jag tar detta som ett bevis för att struktur inte är en förutsättning för akademisk framgång. Det känns skönt.
Om jag i framtiden blir ståendes utan jobb (Gud förbjude), då har jag nu en idé jag tänkte sälja in här och nu!
Jag ska crowdfunda en inventering av groddjur i stadsnära miljö! Jag vet nämligen att både mindre vattensalamander och grodor trivs i Göteborgs stads många dammar och vattensamlingar, men det jag tror är att inte många är medvetna om att man genom dessa för stadsbor trivselhöjande miljöer också förhöjer överlevnadschanserna för våra små grodvänner! Jag kanske inte ens behöver crowdfunda den, kanske kan man sälja i konceptet hos kommunen? Eller söka väl valt jobb?
Och vem vet? Kanske den större vattensalamandern [Triturus cristatus] som är rödlistad också gömmer sig någonstans, kanske i Näckrosdammen? Jag vet att den finns uppe i Änggårdsbergen, för där sitter en skyllt. Större vattensalamander har ju ganska höga krav på sin närmiljö, med död ved, fuktig mark och lövskog runtomkring sin pöl, men kanske kanske Näckrosdammen?
Man får aldrig så mycket gjort som när man måste göra något annat. Alla som pluggat inför en snart stundande tenta vet vad jag talar om. Deadlinen för mitt pågående examensarbete är lite flytande men jag har några fasta datum som jag måste rätta mig efter. Så jag har stickat en mössa, påbörjat ett par handledsvärmare, planerat att sy ett överkast, rensat garderoben, startat upp bloggen igen, och så håller det på.
Om jag någonsin går så långt att jag börjar sy korsstygn så kommer det förhoppningsvis bli detta.
Jag studerar just nu tredje året till marinbiolog vid Göteborgs Universitet. I vår avlägger jag kandidatexamen i denna livets stora vetenskap! Följ mej i min kamp att komma ut som en fullfjädrar marinbiolog på arbetsmarknaden, det kommer säkert att bli en spännande, svår och kanske för dej inspirerande resa. Bloggen fungerar under resans gång som ett bollplank och en skrivövning för mej. Utöver havet ligger kreativa ämnen (foto/konst/musik) mej varmt om hjärtat inklusive vänner och självklart Ostindiefararen Götheborg. Jag är 22 år, kommer från Värmland och bosatt i Göteborg.
Nu står det så här
Jag studerar just nu sista året till marinbiolog vid Göteborgs Universitet och inom kort avlägger jag masterexamen!
Följ mej i min resa genom den första tiden som färdigutbildad marinbiolog på min jakt på en fast anställning. Det kommer säkert att bli en spännande, svår och kanske för dej inspirerande resa. Jag är 25 år, kommer från Värmland och är bosatt i Göteborg.
Nu återupptar jag denna sida. Det händer så mycket spännande och när jag fick en ingivelse att kolla om min domän fanns kvar så insåg jag när jag ögnade igenom sidan att den är rätt spännande! Nu händer det ganska mycket inom biologin och den marina biologin så det känns motiverat att återuppliva den här sidan.
Nu hörde jag just på radion; "All olja i Irak kan försörja världen i 3-4 månader, inte mer."
Jag studerar just nu sista året till marinbiolog vid Göteborgs Universitet och inom kort avlägger jag masterexamen!
Följ mej i min resa genom den första tiden som färdigutbildad marinbiolog på min jakt på en fast anställning. Det kommer säkert att bli en spännande, svår och kanske för dej inspirerande resa. Jag är 25 år, kommer från Värmland och är bosatt i Göteborg.
Mer info: Linkedin http://www.linkedin.com/profile/view?id=84283913&trk=tab_pro
