Just nu rasar klimatdebatten i Danmark med världens ledare samlade för att varje nation skall kunna slåss för sina rättigheter att bränna olja, skövla skog, expandera och leva. I Sverige hör vi kontinuerliga påminnelser om händelser i Köpenhamn men varför har inga rop hörts om skandalen i IPCC (FN:s klimatpanel)? Jag vet faktiskt inte. Här verkar var dags största nyhet bestå i en ny skandal i paret Wood's privatliv. Kul.
Det hände sej nämligen för inte mer än några veckor sedan att någon hackade sej in i en dataserver på ett klimatforskningsuniversitet i England och läckte ut på nätet via Ryska servrar. Än så länge vet jag inte om mejlen är äkta och i orginalform men hur som helst är det hela en skandal inom klimatforskningen. Antingen är FN:s klimatpanel offer för en illsinnad fiende eller så har IPCC satt sin sista potatis. Vad tror du?
En oceanograf vid Göteborgs universitet skrev en bra debattartikel om "climatgate" som skandalen kommit att kallas men den finns tyvär inte att läsa längre på Gp:s hemsida. Undrar varför?
Phil Jones, Keith Briffa, hans assistent, Michael Mann från Penn State, Malcolm Hughes vid Universitetet i Arizona, Kevin Trenberth vid National Center for Atmospheric Research, James Hansen från NASA’s Goddard Institute of Space Studies och fler är berörda i mejlen som stals vid inbrottet på universitetets servrar.
På studiefronten händer det lika mycket! Jag skriver min sista tenta på kandidatprogrammet på torsdag, sedan ligger ett projektarbete på schemat fram till mitten på januari. Därefter ska jag påbörja mitt examensarbete om "microplastics". En ledtråd är att det handlar om mikroskopiska plastpartiklar och dess närvaro i det marina ekosystemet. Mer info kommer snart!
Länken leder till en sida med fina bilder på "weird sea monsters" som kanske inte är så konstiga när allt kommer omkring. Njut av bilderna men ta texterna med en nypa salt :)
Fredag morgon! Ännu en skolvecka till ända, oj oj vad fort det går!
Nu sitter jag med en kopp kaffe och laddar inför veckans sista föreläsning med och av Per Mosknes på ämnet "Predator-byte-interaktioner". Åh du ljuva populationsekologi, det är ett favoritämne faktiskt. Populationsekologi handlar om hur olika populationer interagerar och samspelar/motspelar, och hur man beräknar detta med olika modeller och snygga grafer eller med egna försök in situ eller in vitro. Skrev jag rätt nu? I verkliga livet eller på labb ska det betyda iallafall. Jag får kolla upp de där orden till nästa inlägg.
Helgen är vigd åt ett av mina fritidsintressen! Ostindiefararen Götheborg ska riggas av inför vintervilan och det innebär omfattande arbete för en stor skara människor. Därmed har SOIC bjudit in till en traditionell arbetshelg denna helgen för att få hjälp med att ta ner det mesta av rundhulten och tågvirket. Så det blir till att dra på sej oömma kläder och skor inför en helg i riggen i glada vänners lag. Ett välkommet avbrott i studierna!
Vi avslutade tiden på Kristineberg i fredags med en presentation av våra slutsatser gällande grunda hårdbottnar. Efter en något klurig inventering av stora alger i olika typer av exponeringsgrad av vågor och vind var det meningen att jag och Maria, en av kursarna, skulle kunna säga något om IDH, Intermediate Disturbance Hypothesis. Vad den hypotesen handlar om är jag trött på, men den är inte desto mindre intressant så googla den om det intresserar dej för jag har ingen tid att förklara den just nu.
Idag har jag duggat (skrivit art-prov) fiskdelen som släpat efter mej efter sommarens kurs i Form och Biotop, en artkunskapskurs som jag tog ute på Tjärnö. Den kan jag rekomendera ALLA att gå, oavsett bakgrund. Man behöver inga förkunskaper, är man bara intresserad av havet så är den jätterolig och lärorik. Duggan gick bra, trots att jag inte sett alla fiskar "live" som ingick i den latinska listan över arter som skulle tryckas in i hjärnan. Skönt att ha den avklarad. Nu kan man tänka på annat, som t.ex. Nästa veckas muntliga redovisning av ett ekosystem, i mitt fall 'Djupa slätter'.
Efter det kommer själva tentan, det är dock tre (?) veckor kvar tills dess så än så länge har inte tentaångesten satt in.
Sista dagen i Götet innan sista veckan på Kristineberg.
Kom-ihåglista:
- Städa lägenheten idag! Familjen tittar in nästa helg för att närvara då Kalmar möter Öis på söndag.
- Kolla på filmen "Alla torskar" som visas på tvåan 22.00 ikväll. Jag har stora förväntningar! Se den du med!
- Leta reda på fiskespöt NU! Jag ska möta upp närmsta kretsen och dra upp en firre eller två med mina sportfiskenördpolare. Det blir i älven så jag gissar att vi mest kommer få mört? Kanske ål! Dessa fantastiska och mystiska landvandrande långvandrare. Självklart släpper vi tillbaka fisken.
- Köp biljett till Skövde. Jag ska åka och hälsa på nära och kära som studerar i lilla staden på slätta i slutet på oktober. Biljetterna blir dyrare ju närmre avresedatum man köper dem så jag borde egentligen ha köpt dem igår...
Lördag! Pust och stön, jag överlevde veckan! Jobbet med att inventera vattenpelaren i Gullmarsfjorden på fyra dagar var minst sagt intensiv, och när vi igår skulle sammanställa någon slags rapport om arbetet blev det gjort med en lätt förvirrad ton. Vad gjorde vi? Och framför allt; Varför?! Och de där siffrorna, var kom de ifrån egentligen? Efter att ha slitit vårt hår och läst igenom labbhandledningen både fem och sex gånger fick Maria, jag och Johanna ordning på det mesta, dock fanns det frågetecken runt "phytoplanktondelen" och hur den hänger ihop med klorofyllmätningarna, som Daniel kämpat med. Daniel, vår fjärde kursdeltagare, hade sammanställt sina data kvällen innan och dragit hem för att möta upp med flickvännen och de luckor i rapporten som återstår får vi helt enkellt snygga till på måndag när vi alla kommit tillbaks från helgen med nya krafter!
Nu är det helg och jag har för intention att beta av lite av GIS-kursen (Geografiska Informationssystem) som jag försummat under de hektiska veckorna på Kristineberg. Jag har inte kommit speciellt långt nu under morgonen, min stackars dator kämpar fortfarande med att installera GIS-programmet.
Under den utdragna processen har jag hunnit bläddra igenom morgonens GP. I kulturdelen finns ett tvåsidouppslag om filmen Bananas!* (och ja, stjärnan ingår i filmtiteln). Den svenske dokumentärfilmaren Fredrik Gertten följde tolv bananplantagearbetare i Nicaragua i deras stämningsprocess mot Dole. Det gigantiska världsomspännande företaget hade nämligen medvetet använt det förbjudna steriliserande bekämpningsmedlet DBCP på plantagerna där de jobbade. Arbetarna vann, Dole hade enligt domstol medvetet steriliserat sina lönetagare, och det hela hade tack vare Gertten fastnat på en dokumentärfilm som premiärvisas i Sverige i höst. Nu skulle man ju kunna tro att historien fick ett avslut där. Men icke. Trots att Dole gjort fel och trots att det (nåja) finns en världsomspännande yttrandefrihet på denna planet (iaf. när det gäller svensk journalistik) så hänger nu en gigantisk stämningsansökan över Gertten. Hans film fick inte delta inom tävlan i Los Angeles-filmfestival eftersom Dole hotade med att stämma arrangörerna och SVT som sände ett inslag om filmen i sommras blev kort därefter kontaktad av Dole.
Dole menar att dokumentären ger en skev syn av företaget (tacka fan för det!) och att de därför känner sej tvingade att stämma Gertten och hans filmteam då de visat filmen trots varningar från Dole's sida.
Jag säger: Se filmen! Det ska jag göra, och ge multinationella företags försök att tysta kritik STORA FULA FINGRET! Filmklubben Doc Lounge drar igång i götet denna hösten och visar Bananas!* vid premiären onsdag den 6:e oktober på tredje lång i House och Win-Wins lokaler.
Idag har vi satt igång arbetet med att samla in vattenprover med olika redskap och från olika djup. Vår uppgift denna vecka är att bygga ihop ett näringsflödesschema med biomassa och produktion i pelagialens olika trofnivåer. På svenska betyder det att vi ska försöka räkna ut hur mycket organismer som finns i Gullmarsfjordens vatten och sedan med lite trolleri och bakgrundskunskap meka ihop vilka organismer som gör vad, hur många de är (eller egentligen hur mycket de väger tillsammans) och hur mycket avkomma och tillväxt de har. Syftet med uppgiften är att ge mej och mina kurskamrater en överblick över hur den fria vattenmassan (pelagialen), som också utgör det största och mest utbredda ekosystemet i havet, ser ut och fungerar ur ett ekosystemsperspektiv.
Dagen började med provtagningar från den lilla forskningsbåten Oscar von Sydow. Vi tog prover med speciella flaskor på 20, 15, 10, 5 och 0 meters djup. Gullmarens djupaste håla ligger på 118 meter (Alsbäckdjupet) men vi fick nöja oss med att guppa runt strax utanför stationen då vindarna friskade i upp mot 18m/s och David Turner stod på kajen och väntade på att få ta över båten för en tur med sin kurs. Ur flaskornas vatten har vi under dagen extraherat alla de miljontals microalger som finns i vattnet för att i morgon eller på torsdag kunna räkna ut hur mycket av dessa små gynnare som egentligen finns i vattnet just nu. Ett litet prov sparades från djupet där fluoroscensmaximum förmodades ligga och färgades in med ett par droppa Lugolds lösning för att så småningom kunna kollas igenom av oss på labb där vi ska artbestämma större delen av innehållet och även räkna de små liven. Fluoroscensmaximum ligger på det djup där flest alger befinner sej, och fluoroscens är ett mått på hur mycket klorofyll det finns i vattnet. Djupet på vilket man finner detta fenomen ändrar sej under året med våg, vind och vattnenmassornas skiktning men brukar finnas på ca 10 m djup. Idag hittade vi inte djupet med fluoroscensmaximum (vi har en liten mockapär på en lina som kan mäta detta) utan det verkade vara samma halt klorofyll i hela vattenmassan upp till ytan från ca 15 meters djup. Inte så oväntat med tanke på den starka vinden som legat på nu ett par dygn. Vi drog även vertikala drag med planktonhåv för att fånga in lite större organismer som hoppkräftor och pilmaskar, dels på 30-20 meters djup och även på 20-0 meters djup. De båda dragen kommer att ge oss lite olika artsammansättning eftersom vissa plankton vandrar upp och ner och väljer att gömma sej djupare ner under dagen.
Samma procedur som utfördes på båten i förmiddas gjordes även nu ikväll i skydd (?) av mörkret. Vinden har friskat i ytterliggare men provtagningarna gick bra! Morgondagen kommer förmodligen bjuda på en heldag på labb. Hemligheten med att orka med det? Kaffe och det faktum att det är sjukt spännande att ögna igenom de små petriskålarna i jakten på något nytt och oväntat!
Johanna räknar copepoder inne på labb. Bilden th: Handledaren Peter Thor språkar med skeppare Berne obord på Oscar von Sydow.
Provtagningsflaskorna förbereds av Johanna th. och sätts sedan upp på en vajer som för ner dem till rätt djup mh.a. en vinsch. När alla flaskor hänger på resp. djup längs vajern stängs sedan av lock i båda ändar genom att en tyngd släpps ner på vajern från båten och släpper en spärr på översta flaskan, som sedan skapar en kedjereaktion ända ner till den sista provtagningspunkten. Lätt som en plätt!
Jag, Maria och Johanna; Tre glada tjejer som är påväg upp i hissen till labbet med kvällens vattenprover!
Idén att börja skriva på nätet igen har grott inom mej under en tid nu och idag, med regnet smattrandes mot rutorna på Kristinebergs marina forskninsstation, så fick jag tummen ur. Jag är ingen fena på webbdesign så du får stå ut med den här färdigdesignade versionen en stund tills jag hittat ett sätt att designa om sidan som inte är alltför krångligt. De böcker jag läste om HTML på eget bevåg i början av högstadiet har väl kanske inte satt alltför djupa spår i mitt cyberspace så att säga...
Just nu läser jag kursen Marina Ekosystem på ovannämnda forskningsstation som tillhör Göteborgs Universitet. Kursen är delvis förlagd hit till Kristineberg, av fyra veckor är vi nu inne på den tredje och har hittills veckovis betat av två olika sorters ekosystem, grunda mjukbottnar och djupa ackumulationsbottnar. Den här veckan står pelagialens (den fria vattenmassans) ekosystem på schemat och nästa vecka som blir den sista ska vi titta på kustnära hårdbottnar. Kursen har hittills överträffat förväntningarna, den är mycket praktisk samtidigt som den varvas med lagom mycket teori och sifferbearbetning inom de olika områdena. Jag kommer berätta mer om arbetssättet under veckan men hittills har jag lärt mej hantera klassiska inventeringsinstrument som t.ex. olika typer av bottenhuggare (som man använder från båt), push net och olika typer av mindre sedimentprovtagare. Tyvär har vissa moment inom de olika delarna fått stryka på foten då vi endast är fyra kursdeltagare detta året. Att så få anmält sej till den här kursen har bara hänt en gång tidigare. Förra året var söktrycket skyhögt, jag misstänker att de som togs in på dispens (antagna till kurs utan att vara behöriga) då egentligen skulle ha läst den i år och att det därför blivit en skevfördelning i antalet sökande i år. Hursomhelst så innebär fyra kursdeltagare att dagarna nästan består i privatundervisning och man får otroligt mycket mer tid med sina föreläsare. Jag njuter av varje minut och lär mej massor!
Smith McIntyre-huggare ombord på Oscar von Sydow
Ett bottenprov spolas, sållas och samlas in för analys av artsammansättning och biomassa på labb.
Jag studerar just nu sista året till marinbiolog vid Göteborgs Universitet och inom kort avlägger jag masterexamen!
Följ mej i min resa genom den första tiden som färdigutbildad marinbiolog på min jakt på en fast anställning. Det kommer säkert att bli en spännande, svår och kanske för dej inspirerande resa. Jag är 25 år, kommer från Värmland och är bosatt i Göteborg.
Mer info: Linkedin http://www.linkedin.com/profile/view?id=84283913&trk=tab_pro
